Av Micael Litzell, 2015-06-23

Demokrati

Västra riksdagshuset speglas i Strömmen. Blå himmel och vita moln.

Foto: Melker Dahlstrand/Riksdagsförvaltningen

I regeringsformens första mening står det: ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket”.

Varje svensk medborgare som fyllt 18 år har idag rätt att rösta i Sverige, de lägger sin röst på ett politiskt parti som sedan får representera väljaren i riksdagen om partiet får stöd av minst 4 procent av väljarna. Riksdagen är landets högsta beslutande organ och består av 349 ledamöter som utses via partierna. När man röstar på ett parti kan man samtidigt rösta på en kandidat från det partiet och om en kandidat når upp till 5 procent av rösterna så blir den kandidaten det partiets representant till riksdagen. Partierna utser annars ett antal ledamöter i riksdagen efter hur många röster de har fått i valet. Sverige har alltså en representativ demokrati, vilket betyder att vi väljer representanter som ska föra vår talan i politiska sammanhang. Riksdagen i sin tur tillsätter en statsminister som sedan har i uppdrag att forma en regering som skall genomföra riksdagens beslut och styra Sverige med hjälp av regeringskansliet och ca 340 statliga myndigheter. Exempel på statliga myndighetsområden är försvar, domstolar, polis, utbildning och utrikes relationer.

100_0735[1]Regeringsformen är en av våra grundlagar och beskriver hur Sverige ska fördela den offentliga makten, hur landet ska styras, där står också vilka demokratiska rättigheter vi har som individer och tillsammans med andra människor. (Övriga grundlagar är successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen). Vanliga lagar ändras genom ett riksdagsbeslut. Grundlagar kräver två riksdagsbeslut med ett genomfört riksdagsval mellan varje beslut eller ett riksdagsbeslut plus en folkomröstning.

Foto: Melker Dahlstrand/ Riksdagsförvaltningen

Foto: Melker Dahlstrand/ Riksdagsförvaltningen

Grundlagarna styr all annan lagstiftning så när riksdagen fattar beslut om en lag får den inte bryta mot grundlagarna. De innehåller medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter och är svårare att ändra därför att det skall finnas tid för diskussion, debatt och eftertanke innan ändringarna genomförs. Demokrati och rätten att framföra sina åsikter, för att på så sätt påverka utvecklingen i samhället, finns reglerade i grundlagarna. Vi är också en monarki och i successionsordningen står det vem som kan bli kung eller drottning (statschef) i Sverige. Statschefen representerar Sverige i olika sammanhang, men har ingen politisk makt.

Samtidigt som vi har riksdagsval väljer vi också partier som skall representera vår vilja i den kommun där vi bor. Istället för riksdag och regering har Sveriges 290 kommuner ett kommunfullmäktige med en kommunstyrelse. Antal ledamöter i olika kommunfullmäktige skiljer sig åt men fördelningen av ledamotsplatser mellan partierna ska spegla valresultatet i respektive kommun. Kommunerna skall följa riksdagens beslut men är sedan självstyrande och beslutar t.ex. hur mycket skatt som kommuninvånarna skall betala för stadens service. Kommunerna ansvarar för driften av staden och sådant som socialtjänst, för- och grundskola, bibliotek, omsorg om funktionshindrade och äldre samt fritidsverksamhet.

Vi har också val till 20 landsting som samordnar verksamheter över större geografiska områden och då främst sjukvård och kollektivtrafik. Slutligen har vi val till Europa-parlamentet där Sverige har 20 platser av totalt 751. Europa-parlamentet formerar sig efter politiskt samhörighet precis som riksdagen och inte efter vilka länder man kommer ifrån.

Skolan

När barnet är 1 år kan det börja i förskola. Vid 7 års ålder startar den obligatoriska grundskolan som pågår i 9 år. Efter grundskolan väljer de flesta ungdomar att gå 3 år i gymnasieskolan. Efter gymnasieskolan kan man söka till högskolan som är avgiftsfri i Sverige.

100_0779[1]Förskolan ska lägga grunden för fortsatt lärande i livet. Barnen vägleds av förskollärare och lär sig att utforska och skapa genom lekar både tillsammans med andra barn och självständigt på egen hand. Att gå i förskola är frivilligt men alla barn ska erbjudas plats 3 timmar om dagen från höstterminen när barnet fyllt 3 år, denna allmänna del av förskolan är avgiftsfri. Vid 6 års ålder börjar man förbereda barnen för grundskolan. Den som vill ha sina barn i förskola från 1 års ålder och/eller fler timmar om dagen får betala en avgift för detta.

100_0805[1]Grundskolan är avgiftsfri och obligatorisk vilket betyder att alla barn ska ha den här utbildningen. Den pågår under 9 år. Varje år består av 2 terminer med avbrott emellan för sommar- och vinterlov. Olika skolor kan ha olika specialinriktningar som engelska, kultur eller idrott men oavsett skola så skall utbildningen i grunden vara likvärdig. Eleverna skall lära sig svenska, engelska och matematik. De ska ha kunskaper från samhällsvetenskap, humanism och estetik samt naturvetenskap och teknik som de praktiskt kan använda sig av i livet. Skolan ska lära eleverna att använda sina kunskaper till ett självständigt och kritiskt tänkande. De skall också lära sig att både självständigt och i grupp arbeta med att utforska olika ämnen och skapa eget lärande. Man skall också ha kunskaper om olika kulturer så att man kan förstå och samarbeta med människor som har olika bakgrund. Eleverna följs upp under hela utbildningen men betyg får man först från 6:e året. Slutbetyget i årskurs 9 använder eleven för att söka vidare till gymnasieskolan.

100_0751[1]Gymnasieskolan är en frivillig utbildning som är avgiftsfri. Alla som har avslutat sin grundskoleutbildning har rätt till en gymnasieutbildning. Det finns 18 olika utbildningsprogram att välja mellan, alla är 3-åriga. Utbildningarna kan antingen vara inriktade på att förbereda eleven för ett speciellt yrkesområde eller så ska de förbereda eleven för fortsatta studier på högskolan inom olika ämnesområden. Gymnasieskolans program vänder sig till ungdomar som är mellan 16-20 års ålder. Människor som är äldre än 20 år har möjlighet att studera på gymnasienivå genom speciellt anordnad vuxenutbildning. Det finns också särskilda introduktionsprogram till gymnasieskolan för ungdomar som behöver komplettera sina betyg för att bli antagna. Betyget från gymnasieskolan kan eleven använda för att söka vidare till högskolan.

100_0768[1]Högskolan kan man söka till om man har en godkänd gymnasieutbildning. Platserna är begränsade men utbildningen är avgiftsfri. Kraven på tidigare utbildning varierar beroende på vad man vill studera inom högskolan. När högskolan väljer ut vilka som ska bli antagna till utbildningsplatserna så väljer den de personerna som den uppfattar har störst möjlighet att klara utbildningen till en examen, typiskt så väljer men de sökande som har högst betyg. Högskolan kan också bedöma att en sökande har så kallad ”reell kompetens” utan att uppfylla de formella utbildningskraven, dessa sökande kan då göra ett högskoleprov och söka till högskolan med resultatet från provet som grund. Sökande med gymnasiekompetens kan också komplettera sin ansökan med resultatet från ett högskoleprov och på så sätt öka sina chanser att bli antagen. Minst en tredjedel av platserna tillsätts med resultatet från högskoleprov som grund. Examen sker på grundnivå (högskole, kandidat, yrke), avancerad nivå (magister, master) och forskarnivå (licentiat, doktor).

Socialförsäkringar och ekonomiskt bistånd

Pensionsmyndigheten och försäkringskassan är de två myndigheter som hanterar socialförsäkringarna i Sverige. Socialförsäkringarna finansieras till allra största delen av sociala avgifter och skatter. Ekonomiskt bistånd (socialbidrag) hanteras av socialtjänsten i den kommun där man bor.

Pension

Foto: Magnus Glans/ pensionsmyndigheten

Foto: Magnus Glans/ pensionsmyndigheten

Pensionen idag består av allmän pension, tjänstepension och eget pensionssparande. Det betyder att storleken på din pension beror på hur mycket du har tjänat under livet, vilka avtal om insättningar till ditt pensionssparande du har haft med dina arbetsgivare samt hur mycket du själv har sparat privat till din pension. Pensionsmyndigheten ansvarar för den allmänna pensionen och skall ge hjälp och information om pensionsfrågor.

Allmänna pensionen består av inkomstpension, premiepension och garantipension. 16 procent av din lön och andra beskattningsbara ersättningar sparas till inkomstpensionen varje år och bildar det kapital som är basen för din pension. 2,5 procent av din inkomst sparas till premiepensionen som du själv placerar på börsen via olika fonder. Sparande till den allmänna pensionen görs automatiskt på inkomster upp till 36312 kronor per månad. För den som har haft låga inkomster under livet finns garantipensionen som ger 7899 kronor per månad till ogifta personer och 7046 kronor per månad till den som är gift. Den allmänna pensionen grundas på din livsinkomst och hur väl du har placerat din premiepension på börsen. Den som är född 1953, eller tidigare, kan också ha tjänat in till en tilläggspension enligt äldre pensionsregler.

Om du har tjänstepension så är det oftast en del av kollektivavtalet mellan facket och arbetsgivaren. Privatanställda, kommunalt anställda och statligt anställda har egna tjänstepensionsavtal med sina respektive arbetsgivare. Arbetsgivaren betalar in till särskilda förvaltare som administrerar tjänstepensionen för de anställda. Tjänstepensionen ger olika ersättningar beroende på vilket avtal du har, här finns inget inkomsttak som i den allmänna pensionen. Har du haft flera olika arbetsgivare under livet kan du också få ersättningar från flera olika tjänstepensionsavtal. I tjänstepensionen ingår ålderspension, sjukförsäkring och efterlevandeskydd.

Skatteavdrag på insättningar för eget pensionssparande minskar från 12000 kronor per år till 1800 kronor per år 2015. Skatteavdraget för eget pensionssparande kan komma att försvinna helt från och med 2016.

Arbetsskadeersättning

Foto från afaforsakring.se

Foto från afaforsakring.se

Alla anställda i Sverige är försäkrade för arbetsskador, förutsatt arbetsgivaren har ett kollektivavtal eller har tecknat en försäkring. En arbetsskada är sjukdom eller invaliditet som har uppstått på grund av förhållandena eller en olyckshändelse på en arbetsplats. Försäkringen gäller också resor till och från arbetet. Ersättningen från arbetsskadeförsäkringen ger full ersättning för förlorad arbetsinkomst (max 28.000 kronor per månad), och täcker även sådan inkomst som man senare skulle ha haft om man inte hade en arbetsskada. Försäkringen täcker också sjuk- och tandvård, hjälpmedel och vid dödsfall ger den ersättning till efterlevande samt begravningshjälp via pensionsmyndigheten.

Sjukpenning

Foto från forsakringskassan.se

Foto från forsakringskassan.se

Vid sjukdom där en anställd inte kan utföra sitt arbete så har hen rätt att vara hemma med en sjukpenning som motsvarar 80 procent av inkomsten, eller max 709 kronor per dag under 364 dagar. Första sjukdagen är dock en karensdag där hen blir utan ersättning. Från dag 365 och i ytterligare 550 dagar sjunker ersättningen till 75 procent av inkomsten, eller max 665 kronor per dag. Under hela sjuksskrivningen prövas den anställdes förmåga att utföra arbete. En sjuksskrivning kan vara hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels och den anställde får sjukpenning för den del som hen inte kan arbeta. De första fjorton dagarna av en sjuksskrivning är det arbetsgivaren som betalar ut sjuklön, därefter betalar försäkringskassan ut sjukpenning.

Urval övriga socialförsäkringar

Föräldrapenning som är ledighet med 80 procent av inkomsten i 390 dagar när ett barn föds eller blir adopterat. Vård av barn som är sjukt, 80 procent av inkomsten i upp till 120 dagar per år. Graviditetspenning 80 procent av inkomsten de sista två månaderna av graviditeten för de som inte klarar av att arbeta. Barnbidrag 1050 kronor per månad fram till barnet fyller 16 år. Vårdbidrag för funktionshindrade barn med upp till 9.300 kronor per månad. Assistansersättning för att hyra en personlig assistent för vård av funktionshindrade barn är 275 kronor per timme. Närståendepenning för att vårda en svårt sjuk närstående i högst 100 dagar är 80 procent av inkomsten. Etableringsersättning utgår till nyanlända invandrare under högst två år och är 308 kronor per arbetsdag, upp till 3900 kronor per månad i bostadsersättning samt 800 kronor per barn under 11 år och 1.500 kronor per barn som är mellan 11-20 år. För mer information om socialförsäkringar se forsäkringskassan.se.

Ekonomiskt bistånd

100_0706[1]För den som inte kan klara sin försörjning på annat sätt finns möjligheten att söka ekonomiskt stöd (socialbidrag) hos socialtjänsten i den kommun där man bor. Det går att söka bistånd för att tillgodose alla grundläggande behov i livet. Socialtjänsten bedömer om dina kostnader för t.ex. boende är rimliga och kan kräva att du minskar dina kostnader innan de betalar ut några pengar. Socialtjänstens stöd och arbete inriktas i övrigt på att varje individ ska klara sin försörjning utan ekonomiskt bistånd. Mer information finns i socialtjänstlagen.

Arbetslöshetsförsäkring

Rätten till och villkoren för ekonomisk ersättning vid arbetslöshet finns reglerade i lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagen gäller för både företagare och löntagare. Ersättningen består av en grundnivå och en inkomstbaserad nivå. Grundnivån får de arbetssökande som inte är medlemmar i en a-kassa, den är högst 365 kronor per arbetsdag vid heltids arbetslöshet. Den inkomstbaserade nivån får de arbetssökande som är medlemmar i en a-kassa, den är 80% av inkomsten eller max 910 kronor per dag vid heltids arbetslöshet. För att räknas som medlem i en a-kassa måste du ha varit med i a-kassan i 12 månader. För att få en inkomstbaserad ersättning måste du ha arbetat och haft lön i minst 6 månader enligt regler som finns i lagen. Ersättningen trappas ned till 70% av inkomsten efter 200 dagar och går ner ytterligare till 65% efter 300 dagar. *(Ändrad 2015-09-07).

Från utvandring till invandring

Går man tillbaka till år 1900 blir det tydligt att medborgaren i Sverige då var mycket beroende av familjen när man inte hade arbete och försörjning. Familjen var tryggheten i livet där man kunde få hjälp när man drabbades av motgångar. Fattigdom och andra upplevda missförhållanden gjorde att 1,5 miljoner svenskar (ca en fjärdedel av befolkningen) kände sig tvingade att utvandra under åren 1850-1930. 1,2 miljoner blev invandrare i Amerika som lockade med löften om ett bättre liv.

Sverige har idag med sina socialförsäkringar tagit över familjens roll som skyddsnät i livet. Den svenska medborgaren har idag sin trygghet i samhället som erbjuder boende och ekonomisk grundtrygghet vid ålderdom, sjukdom, arbetslöshet och tillfälliga motgångar i livet. Idag är svenska medborgare beroende av samhället som de tillsammans med andra svenskar finansierar. Genom deltagande i demokratiska processer kan en svensk medborgare också vara med och påverka samhällets utveckling. Det svenska samhället var och är på så sätt i allra högsta grad beroende av sina medborgare och deras aktivitet i samhällslivet.

Det nya svenska samhället skapade successivt individer som är fria att tänka, känna och tycka fritt utan att vara tvingade att forma sina åsikter eller handlande efter några andra normer än den gemensamma svenska lagstiftningen. Det har ytterst lett till ett samhälle där kvinnor har samma rätt som män att själva forma sin framtid. En ny kultur med full individuell frihet för de människor som önskar ha den, men också en mångkultur för de människor som önskar att dela specifika normer och värderingar med andra människor, allt så länge man håller sig inom samhällets ramar.

Genom reformer inom demokrati, skola och socialförsäkringar byggdes ett samhälle som bromsade den stora utvandringen av svenskar till främst Amerika, samtidigt byggdes ett nytt samhälle med kollektivt välstånd som i modern tid blivit en tillflykt för ett stort antal människor från i stort sett hela världen. Många, framförallt flyktingar, kommer från kulturer där familjen är grundtryggheten i livet och där man inte får tänka, känna eller tycka fritt.

Källor

Demokrati

http://www.europaparlamentet.se/

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Kommunallag-1991900_sfs-1991-900/

https://www.riksdagen.se/sv/Sa-funkar-riksdagen/

http://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/

http://skl.se/demokratiledningstyrning/politiskstyrningfortroendevalda/kommunaltsjalvstyresastyrskommunenochlandstinget/sastyrskommunen.735.html

Skolan

http://www.omsvenskaskolan.se/svenska/det-haer-aer-den-svenska-skolan/

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan/main.htm?tos=GR

http://www.uhr.se/sv/Studier-och-antagning/Antagning-till-hogskolan/

Socialförsäkringar

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/fbeda507-5eb5-4634-b12d-2a3d73bcc98f/sfis_2014.pdf?MOD=AJPERES

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/d8c96fd3-a634-41a8-9214-2087182cba6f/sj_4056_arbetsskadeforsakring_arg.pdf?MOD=AJPERES

https://www.pensionsmyndigheten.se/PensionensAllaDelar.html

Ekonomiskt bistånd

http://www.socialstyrelsen.se/hittarattmyndighet/ekonomisktbistand

Arbetslöshetsförsäkring

http://arbetsloshetskassa.nu/a-kassan/regler

https://www.forsakringskassan.se/wps/portal/privatpers/arbetssokande/arbetssokande/Aktivitetsst%C3%B6d/Om-aktivitetsstod

*(Regeringskansliet: Nu höjs taket i a-kassan)

https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1997238-om-arbetsloshet_sfs-1997-238/